Havstensund

Ibland undrar man varför vissa har segelbåt eller som Kurt-Lennart sa: "kan en ente sejla till brygga har en ente på sjön å gära".

Havstensunds nya strandpromenad.

Huset i bakgrunden är känt från Sommar med Ernst på TV4.

(Samtliga bilder är tagna med Nokia N95 eftersom jag som så ofta glömde den "riktiga" kameran hemma).

Stiltje i fiskehamnen på lördag förmiddag.

Havstenssund (enl. Wikipedia) är en småort i Tanums kommun, Bohuslän, Västra Götalands län. Havstenssund ligger 7 km nordväst om Grebbestad. ytterst på en halvö, Tanumsnäset eller Havtenssundshalvön. Äldre stavningar av ortnamnet är Hafstensund och Havstensund.
Havstenssund är ett gammalt fiskeläge. Samhället var förr helt beroende av fiske och sjöfart. Några trålare och kräftfiskare finns kvar. Under våren och försommaren fångas makrill huvudsakligen i vad och höstens hummerfiske är viktigt för många, såväl yrkesfiskare som fritidsfiskare. Men, idag svarar försäljning och service av fritidsbåtar för den mesta av sysselsättningen på orten. Många dagpendlar till arbeten i andra närbelägna orter.
Vid infarten till samhället ligger Havstenssunds kapell.

Historia
Första gången som området kring nuvarande Havstenssund nämns, är i samband med en sjöstrid år 1196 mellan norske kungen Sverre och hans motståndare, de biskopstrogana baglarna. I samband med striden nämns gården Sonaberg (nedanför ”Sönneberget”?) samt Seimsfjorden ett äldre namn på Sannäsfjorden.

På en karta från 1600-talet markeras en ankarplats vid Havstenssund.
Enligt den muntliga traditionen, så inrättades en tullstation i Havstenssund när Bohuslän blev svenskt år 1658. Motivet skulle vara att förhindra smuggling av salt från Norge. Traditionen kan nog vara sann, då det enligt ett kungligt reglemente för sillfisket i Bohuslän från år 1666, slås fast att tullen i Havstenssund skall övervaka sillfisket utanför Sotenäs huvud.
När folkbokföringen i Tanums socken börjar under de första åren på 1700-talet, kan man konstatera att det i Havstenssund bor bl a lotsar och andra personer med anknytning till sjöfarten. De första till namnet kända lotsarna var bröderna Hans och Per Tollesson, de var födda på Kalvö under 1690-talet.

I tingsrättsprotokollen från tinget på Hede (Tanumshede), så skymtar även en annan näring, med anknytning till sjöfarten fram: krogrörelser. Att krogrörelserna sätter spår i protokollen beror på att den lagliga krogen, Gröne Jägaren, har konkurrens av en svartkrog.
I samband med Karl XII:s norska fälttåg i början av 1700-talet överfölls en mindre grupp svenska transportfartyg i Havstenssund av danska krigsfartyg.
Senare flyttar lotsverksamheten till Hällsö, där en lotsutkik byggs på det högsta berget vid sundet mot Havstenssund.

Havstenssund ligger på gården Fårabys ägor. År 1820 köps Fåraby av normmannnen Cornelius Johannnesson. På 1840-talet startar Cornelius son Johannes Corneliusson Bohusläns första firma för lagring och saluförsel av ostron och hummer. Familjen Corneliusson hade ända in på 1900-talet monopol på både mottagning av fisk och skaldjur samt på försäljning av dagligvaror i samhället. Monopolet bröts då det bildades både en kooperativ fiskarförening och en kooperativ livsmedelsafär i samhället. 1974 upphörde Corneliussons fiskmottagning i Havstenssund.
Stenindustrin var stor näringsgren i Havstenssund under slutet av 1800- och början av 1900-talet, det mesta av stenundustrin var förlagd till ön Havsten strax norr om samhället, men många av stenhuggarna bosatte sig i Havstenssund.

Fiskare i Havstenssund, som i många andra kustsamhällen, köpte vid 1900-talets början in engelska kuttrar som huvudsakligen användes för dörjfiske efter makrill i yttre Skagerrak och i Nordsjön samt för fraktfart.

Under 1900-talets första del ökade räkfisket, för att så smånigom bli den dominerande näringen i Havstenssund. Under 1900-talets senare del har räkfisket delvis ersättas av kräftfiske med säväl trål som burar. Fiskets betydelse för orten har dock på senare år minskat.
Havstenssund var mellan den 25 november 1927 och den 31 december 1957 ett municipalsamhälle.

Kommunikationer
Havstenssund var tidigt en viktig punkt för den kustnära sjöfarten. Här kunde fartygen, i lä av de höga bergen, avvakta bättre väder för passage söderöver, förbi Tjurpannan.
Att erbjuda lotstjänster var därför en försörjningsmöjlighet för den som bodde i Havstenssund och på öarna runt omkring. Lotsverksamheten i Havstenssund flyttades under 1800-talet över till ön Hällsö, där en lotsutkik byggdes.
För att i mörker underlätta passagen förbi Tjurpannan, undvika grundområdena söder därom och ta sig längs farleden upp till Havstenssund, så uppfördes år 1890 en ledfyr i ”Sunnegabet” den sk Sunnefyren och år 1901 ytterligare en fyr norr om Havstenssund, på ön Havsten Havstensfyren. Tillsammans ger de två fyrarna en enslinje, som säkrare ledde förbi grunden söder om Väcker.

Västtrafik trafikerar Havstenssund med flera dagliga bussturer från Tanumshede och Tanum station via Grebbestad.

Natur
Vatten och öar väster om Havstenssund, bla ön Torgrimmen, kommer att ingå i Kosterhavets nationalpark.

Geologi
I Sönnebergets norra sluttning, bakom f.d. Konsum, finns en mer än 10 m djup, ca 100 m lång och ca 1 m bred spricka i berget. Det går att gå genom sprickan. Sprickan kallas Koppraklöva eller Målareklöva. Klåvan är mer imponerande än den mer berömda i Fjällbacka. Dessutom får man en vidunderlig utsikt när man passerat klåvan och kommit upp på Sönneberget.